Min lilla kille och hans pappa mötte upp mig efter sista arbetsdagen med blommor <3 Japp! I måndags arbetade jag min sista dag på reklambyrån där jag har arbetat de senaste 3 åren som Art Director. Detta är således min andra dag som 100% egen och hörni känslorna, dom är all over the place. Lättad, nervös, rädd, exalterad, förväntansfull - allt ryms och allt känns. Det är svårt att greppa att jag nu kommer få äga all min tid, all min kreativitet och allt mitt driv. Det är ett stort och läskigt steg, men ett nödvändigt sådant som känns så rätt i magen. När jag tänker på det vad det längesen min magkänsla kändes så bra?Inledningsvis det här året förstod jag att jag ville göra förändringar för att sätta grunden för det liv jag vill leva. Stora som små. Jag har vetat att den här dagen skulle komma kanske redan innan jag gick tillbaka från min föräldraledighet, men nu när den är här känns det ändå väldigt speciellt. Ni kanske undrar vad jag ska göra nu? Då är vi två. Jag har bestämt mig för att det här året är året jag tar tillbaka min kreativitet på riktigt och mitt sätt att arbeta. Branchen jag varit i har inte känns som den passar mig längre och jag har tummat mycket på mina processer och mitt kreativa välmående har fått tagit stryk. Att jag nu istället ska få välja vilka projekt jag vill göra, vilka som känns meningsfulla och vad som driver mig, känns obeskrivligt värdefullt. Som att jag har tagit tillbaka något som en gång varit mitt. Jag tror mycket på ett man måste våga stänga vissa dörrar för att andra ska öppnas - och nu var det den här dörrens tur. Jag har en grund i mina sociala medier och min blogg som jag är så tacksam över och älskar att hela tiden växa tillsamman med. Utöver dem har jag också ett fantastiskt spännande projekt på gång som blev signerat och klart för några veckor sedan och jag kommer fortsätta konsulta som AD. En virvelvind av kreativa grejer är på gång och för första gången på år och dar känns det som att jag springer åt rätt håll. I medvind snarare än motvind. Jag förstår att det är ett privilegium att göra en sån här grej i en värld som brinner, men jag är också stolt över mitt mod att våga lita på magkänslan och att jag byggt upp den här möjligheten på sidan om. Det är ett underbart nytt kapitel och det ska bli så kul att ta er med medans det skrivs, nu när tiden äntligen finns. Som vanligt är jag ovärdeligt tacksam att ni vill följa med mig på min lilla resa som kallas livet. Kram, M
